Kärlek och Glädje!

Ja nu har jag den, den spelads i cd-spelaren, åhh jag hör hans otoliga känslomässiga stämma (haha märks det att jag är ett stort fan) jag skriver förstås om alla våran Håkan Hellström. jag tänker inte diskutera hans röst eller de rips-offs han säga att ha gjort. helt ärligt bryr jag mig inte för ett faktum är säkert: det finns två band/artister som har betytt allt för mig; The Beatles och Håkan Hellström. Dem har betytt olika saker, men Håkan Är den jag har vänt mig till när jag har känt mig nere, jag vet inte hur många gånger jag har suttit och gråtit i timmar till "Det är så jag säger det" och hoppats att någon någongång skulle uppskatta mig på det sättet. Eller hur många gånger jag har dansat bort stressen och ångesten till "En Midsommarnatts Dröm". Håkan är kärlek för mig. image17

The Beatles tänker jag inte skriva om nu, jag vet inte vart jag ska börja med våran långa kärlekshistoria, visserligen kantad med otrohet och upp -och nedgångar. Men jag älskar dem och äkta kärlek varar för alltid!

Nått annat jag bara måste nämna är att min kära mexikanska Fatima Paolo Medina Agis kommer hit för min  student! Det är också kärlek! Jag visste inte om jag skulle hoppa upp och ner eller gråta av glädje när jag fick reda på det. Hon fick det i födelsedagspresent att komma hit, hon ska ändå till Frankrike och jobba i sommar! Jippi!

En annan glädjande nyhet är att Matilda och kanske Erik ska följa med till Peace and Love!

GLÄDJE OCH KÄRLEK!

The Morning Benders

jag måste bara uppmärksamma dessa vackra pojkar som gör pop i Beatles stil, från Berkley Carlifornien, och låten Crosseyed, som gör en ledsen och glad på samma gång! 

Drömmar om det som har varit och ad som komma skall.

Jaha, så har ytterligaren en helg kommit och gått. även fast det är lov nästa vecka så känns det betyngande. jag vet inte vad det är som händer med min tid, den bara försvinner bort.

Sören har varit här nu i några dager, det var jätte mysigt. Vi gjorde vad vi alltid gör, bråkar som bror och syster, chillar och pratar om djupa filosofiska ämnen...ja eller något liknande iallafall. Det var lite jobbigt när han åkte, han brukar ge mig så bra distans på saker och ting och lyssnar så bra.

För att dränka min saknad, men mestadels för att kunna umgås med min kära signalmatros in training, drog jag ut med Sara igår. Det var jätte roligt, trots att jag trodde jag skulle frysa tilldöds, eftersom jag av någon oförklarig andledning bestämde mig för att ta mina vårskor. Dumt och naivt. Men, men...jag träffade dock en del som jag inte har träffat på ett tag, först och främst min kära barndomskramat carolin som nu läser nere i Lund. Det var jättekul att prata med henne om hur det är nu när hon har tagit studenten och allt.

men jag var ju tvungen att tillslut dra mig hemmåt eftersom jag är ensam hemma och jag saknade Tasha. fast efter tio minuter gick jag och svor över faktumet att jag bor långt borta i ingenstans, dit bussarna inte går och när det är sju minus grader, inte så jävla kul att gå hem 15 kilometer. Jag tog mig iallafall till Lana och sedan gick jag en bit, men när min mp3 la av förbannade jag landet som kallas Sverige över dess fruktansvärda klimat, en taxichafför såg min förtvivlan och plocka upp mig, yay betala 190 spänn för en femkilometers lång biltur! men jag kom hem utan att ha förfrusit mina lemmar.

idag har jag dock drabbats av panikångest attack efter panikångest attack. Har haft dem hela mitt liv mer eller mindre, men de börjar bli jävligt irreterande. Hoppas att de går över snart så jag kan ta itu med något vettigt!

peace out my lovers!

Glamrock med mera

Jaha, då har jag inte skrivit på evigheter.

Jag har ko0mmit hem eller kanske ska jag uttrycka det på följande sätt, jag har överlevt en vecka med EoV i Strasbourg och Geneve. Alkohol intaget var högt, både kvantitet mässigt och procenthalt.

Men resan var inte det jag skulle reflektera över i dagens inlägg, nej jag vill mycket hellre prata om det som komma skall. Studenten och faktumet att Sören ska komma hit. Sören är en av mina absolut bästa kompisar och jag har inte träffat honom nu på ca sju månader. Det känns som en jävla lång tid. Det ska bli väldigt härligt att bara få prata om gamla minnen från Australien, skratta åt de dumma sakerna vi gjorde och alla nätterna vi inte sov för att vi låg och pratade och såg soluppgången mellan sopptunnerna. Good times...

image16

RSS 2.0