Martina den Fina

Jag gillar

ensamhet, när tankarna vilar
dansa i själv i mitt rum
långa promenader med musiken på högsta volym medan jag dagdrömmer om världen
första skivan ur en nyss delad cheddarost
skogen på sommaren när luften fylls av kåda och barr
doften av kyla och sommarregn
luftigt nybakat vitt bröd med extrasaltat smör, men en god kopp kaffe dagar då allt känns bra
vara ute och gå tidiga morgonar, just när solen går upp
att se platser för första gången, innan jag vill därifrån
mitten av australien,  där det inte finsn någonting utan sand
att stå längst ute på en klippa när havet stormar 

Människor jag beundrar

mamma, för hon lärde mig värdet av att tänka själv
sandra, för att hon står på sig
simone weil, för hon levde som hon lärde
min bror, Pontus för att han är den modigaste människan jag känner
kathrine hepburn, för att hon vägrade bära klänningar
patric, min farbror. för att han ursäktar sig aldrig för vem han är
pappa, för han kan få allt han vill ha enbart på vilja och övertalningsförmåga
john lennon, för att han var en egoistisk idiot, som erkände sina fel och försökte förändra

Jag får fylla på listan nångång